Konsten lägger sig på marken

Bearbetad notis, Dagens Nyheter Kultur 19 november 2003.

Nyss föreställde lövskogen en färgsprakande målning. När bladen faller förvandlas den till en teckning. Under senhösten flyttar måleriet ut från träden för att lägga sig som en pointillistisk tavla på marken. Jag går på den.

Målningen består av ockra, orangea och svarta, gula, gröna och röda färgfläckar, lager på lager. För varje dag blir tavlan allt tätare och mörkare. Då uppstår optiska sammansmältningseffekter. Naturen är en flitig installationskonstnär. När det regnat blir tavlan hal som av glansig fernissa.

Jag funderar på om jag någonsin promenerat på konst. Jo, på biennalen i Venedig 2001. Då traskade jag runt på skulptur. Under mig bars glasgolvet upp av tusentals plastfigurer med breda handflator. ”Floor” kallade koreanen Do-Ho Suh sitt verk.

Jag tittar ner på mitt eget golv. Där bildar träets ådringar formen av en människa. Figuren har litet huvud, lång hals, sluttande axlar och breda, skuggade höfter. Sedan tar gestalten slut. Resten får man tänka sig. Naturen koncentrerar sig på det väsentliga.